Hur går en operation till?

Operationen görs i narkos och tar vanligen en dryg timma men kan ta uppåt två timmar vid komplicerade tumörer. Ett snitt på cirka 10 cm görs från blygdbenet i riktning mot naveln. Efter operationen får man en kateter i urinröret under 7–10 dygn och under denna tid töms urinen i en tömbar påse som är monterad vid benet.

Redan på operationsdagens kväll brukar man kunna dricka och påföljande dag får man komma upp och röra sig och äta vanlig mat. Vanligen blir man hemskriven andra dagen efter operationen. Ett första återbesök sker efter en vecka för kateterdragning. Vid det återbesöket får man instruktioner om bäckenbottenträning för att träna upp kontinensen i de fall som denna påverkats. Den första månaden efter operationen skall man undvika kraftigare lyft och annan tyngre fysisk aktivitet. Normal sjukskrivning vid kontorsarbete är 2–3 veckor medan vid tyngre fysiskt arbete 4–6 veckor.

Komplikationer?

Kortsiktiga komplikationer efter operationen är relativt ovanliga, blod i urinen är vanligt men oftast helt ofarligt. Kateterkomplikationer med stopp kan förekomma i enstaka fall liksom urinvägsinfektion med feber. Blodpropp var förr en fruktad komplikation som idag är ovanlig. Män med ökad risk får blodförtunnande sprutor i 2–4 veckor. Om man märker svullnad i något ben och/eller feber bör man omgående kontakta oss.

Långsiktiga komplikationer är framför allt bestående inkontinens och impotens.

Efter kateterdragning har cirka hälften av våra patienter varierande grad av läckage, detta förbättras via bäckenbottenträning och 90 % blir i stort sätt kontinenta, dock innebär denna operation att man förlorar den kontinensmekanism som prostatan innehar vilket gör att enstaka droppläckage kan förekomma vid ansträngning.

Hur vanligt är prostatacancer?

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Drygt 10 000 män får diagnosen varje år. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män – cirka hälften är över 70 år och ett fåtal är under 40 vid diagnos.